Ett nytt svenskt företag vid namn Seniofon har tagit fram en mobil som i första hand riktar sig till de äldre mobiltelefonovana användarna i samhället. Mobilen lägger fokus vid ringandet, med andra ord finns det inte SMS, ingen kamera etc.
Det känns helt klart som att målgruppen finns, jag vet bara hur svårt min farmor hade det när hon skulle lära sig att hantera en Nokiatelefon – och det var ändå den enklaste modellen på marknaden.
Utan att ha genomfört några användartester gissar jag dock att en del äldre personer kommer att finna telefon för avancerad. Ett exempel är menysystemet som jag nedan har kommenterat.
Om jag skulle ta fram en sådan här telefon skulle jag ha skalat bort ännu fler funktioner. Varför behöver användaren exempelvis ett menysystem? Är det inte bättre att likna mobiltelefonen vid en vanlig telefon som saknar display? Varför behöver siffertangenterna även ha bokstäver?
På telefonens baksida finns det en intressant metafor i form av ett hjärta. Trycker användaren på denna ”nödknapp” ringer telefonen automagiskt upp fem förprogrammerade nummer (svarar ingen på det första numret, ringer telefonen upp det andra osv).
det är klart en bra idé. gillar tydligheten på knapparna och dess strl..
trots att jag inte riktigt hör till målgruppen. än..
;)
Håller med dig där att det fortfarande finns vissa brister som lätt skulle ha kunnat fixats. Men men inget är perfekt men dock är den ändå mycket enklare och tydligare än många andra telefoner. Men varför är den så förbannat dyr? 2 500 kronor är ändå mycket i relation till dess funktioner.
Priset beror nog till stor del på att tillverkaren inte kan få ett lika ett bra pris av fabriken eftersom mängden telefoner som tillverkas inte är i närheten av vad tex Sony Ericsson beställer.
Sedan så behöver ju en produkt med få funktioner inte per automatik bli billigare, den kan ha andra mervärden som man tar betalt för (som tex Seniofonen).
Varför inte göra tvärtom och ta bort de fysiska knapparna (iphone). Det bör gå att genom grafiska representationer tydliggöra funktionerna även för ovana personer.
Kalle, jag instämmer med att gränssnitt à la iPhone ger en många möjligheter till att skräddarsy användarupplevelsen.
Det jag är lite rädd för är dock att den taktila feedbacken blir bristfällig, men så har jag heller inte fått testa iPhone ännu :)
Det verkar helt värdelöst med nödknappen… Hur många gånger har inte mobilen ringt upp folk ur telefonboken i fickan när knapplåst inte varit påslaget. Jag antar att nödknappen inte påverkas av knapplås då det inte verkar vettigt att behöva fiffla med knapplås om det är en nödsituation.
Om jag har förstått den här knappens funktion rätt så skulle den ringa till mina ”ice” personer varje gång jag rör på benet.
Kalle, jag hoppas att det inte är så lätt att aktivera nödknappen. Men som du säger får det ju heller inte vara för svårt.
Om någon har testat Seniofonen och vet mer om hur denna funktion fungerar, kommentera gärna!
Vilken underbar ide.. Fast håller med att den var lite för avancerad. Men tänk vad underbart att slippa försöka lära mamma läsa/skicka sms. Som jag gör cirka varannan vecka som slutar med att jag åker hem till mig förbannad och hon sätter sig framför tvn hemma hos sig och vägrar säga någonting.
Varför har siffertangenterna bokstäver?
Ulf, det ifrågasätter jag också.
Varför siffertangenterna har bokstäver? På grund av att telefonen även kan skicka sms och ta emot SMS, och då underlättar det med bokstäver på tangenterna…Allt enligt Senifons hemsida
Pingback: Spinz.se - Användbarhet i fokus